Ibland kollar jag på vänstersidan av blogggen på "besökare" och ovanstående datum kom upp.
Nyfiken som jag är så klickade jag för att se vad jag då totade ihop som inlägg.
Det var alltså fem år sedan och jag kan konstatera följande: Inlägget är lika aktuellt nu som då, världen har inte blivit bättre, snarare tvärt om.
Jag saknar diskussionerna i kommentarerna (Nilla t ex.).
Det var engagemang i mina inlägg och det kan jag inte påstå att det är idag, vettefan var det tog vägen.
För engagerad är jag, förbannad, frustrerad och full av indignation över alltings djävlighet men på något sätt har förmågan att fästa det på bloggen försvunnit.
Jag gör inlägg i huvudet men sedan kommer det inte längre, kommer inte upp på skärmen.
Det är plågsamt att ibland inte veta om mina reaktioner över tillståndet i t ex. Sverige där politiker fördelar medlen på ett för mig orättfärdigt och orättvis sätt beror på mig som individ eller om det faktiskt är ett land i förfall där människor enda ambition är att sko sig på andras bekostnad.
När byrådirektörer från alla våra "Verk" har en medelinkomst på 50.000:- i månaden när dom slutat sitt "arbete".
När migrationsverket hyr en lyxkryssare för ca en miljon per dygn för hysa flyktingar. Det blir 365 miljoner om året, pengar som med all säkerhet hade gjort att livsviktiga operationer på våra sjukhus hade kunnat genomföras i tid.
När politiker lyfter 62.000: per månad utan att lyfta ett finger eller ens närvara i riksdagen.
När man inte kan erbjuda ett boende för gamla människor i skriande behov på grund av bristande resurser.
Listan är lång och den tar aldrig slut.
Vad vill jag nu ha sagt med detta?
Att Almedalen just nu hyser en stor del av de människor som är ansvariga för detta och jag kan inte hysa någon respekt för en enda av dom när jag lyssnar på deras undvikande, slingrande (läs retoriska) tillrättalagda svar.
Ett osammanhängande och veligt inlägg? Säkert, men det kommer från hjärtat och det är väl mer än man kan säga om de flesta politiker.
Så jag tror vi skiter i detta och lägger in en liten blomma som plåster på såren.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar